Jag är en sån som vill göra allt, och därför inte har blivit riktigt bra på något. Jag älskar alla sorters musik och teater, men inte så mycket att titta och lyssna på det som att göra själv. Likaså friluftsliv, jag vill hellre vara ute i det gröna själv än titta på andra som gör det. Däremot kan jag fascineras och inspireras av andra.
När det gäller hemmahobbies har jag en ständig hög av projekt som är mer eller mindre på gång: Stickningar, sömnader, fotoalbum, inköpta matingredienser och trädgårdsland.
Min barndom bestod mest av ett ständigt flängande runt till olika fritidaktiviteter. Jag dansade balett, åkte konståkning på skridskor, spelade fotboll, orienterade, spelade fiol, solo och i orkester, spelade piano, sjöng, solo och i kör, spelade teater, målade kurbitz och i olja, ägnade mig åt friluftsliv i scouter, friluftsfjämjandet och fältbiologerna, och säkert en del saker som jag har glömt, och då har jag ändå bara räknat med det jag sysslade med mer än något år.
Friluftsliv och promenader var något vi sysslade med mycket i familjen. Helgerna brukade tillbringas på Järvafältet, ofta till söndagscafét i Rockstastugan. Min fars stora passion, förutom friluftsliv, var nämligen att fika. Vi fikade ofta, både hemma och på stan. Ofta fikade vi också på något av de bokcaféer, säkert en del av dem med mer eller mindre suspekt vänsterpolitisk inriktning, som stan tycktes svämma över av på den tiden. Det var åtminstone bättre än att följa med och titta på böcker i antikvariat utan café.
Mina favoritmuséer var Tekniska Museet och Naturhistoriska Riksmuséet. Det senare såg på den tiden helt annorlunda ut än nu, med alla djur, snäckor och stenar uppställda i dammiga kabinett. Jag föredrog den uppställningen, för det var så maffigt när allt gick att se, de lysande färgglada insekterna, månstenarna, dinosaurien, den tvåhövdade kalven och de enorma valarna i sina ekande salar. Tyvärr hade museiledningen en annan åsikt än jag på vad som är "trist", så de slängde in två tredjedelar av samlingarna i magasinen och försåg resten med en massa blingbling.
Studenttidens fritid fortsatte i samma anda, med medverkan i de flesta föreningar som fanns tillhands på nationen. Det kunde rentav hända att jag plötsligt stod där med ett intresse som jag aldrig hade haft, och aldrig skulle ha skaffat mig, om det inte hade funnits en förening som hade mötesdag under en dag jag inte var fullbokad med annat.
Men det blir som alltid när barnen kommer: Aktiviteterna förändras. Det blir babysim istället för motionssim, babysång istället för körsång, babyrytmik istället för spex och öppna förskolan och babycafé istället för fest och glam på studentnationen.
Nu håller jag som bäst på att indoktrinera barnen med mina ursprungliga intressen för att i sinom tid kunna utöva dem tillsammans med dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar